Stilla nätter i Hagalund

Försov mig i morse. Det positiva med det var att jag kunde kolla lite på Gomorron Sverige.
Just när de intervjuade en Hassan Loo Sattarvandi, som precis har kommit ut med boken Still.
Och naturligtis är det ännu en bok som måste läsas.
I nån form av stream of concsiousness berättas det om fyra killar som lever utanför vårt sociala nät, det där som gör att vi läser bloggar och vet hur vi ska göra för att gå till banken. Det som gör att jag måste läsa den är förstås att den utspelas i de där blåa höghusen i Hagalund, där jag har gått så många promenader.

För övrigt har Paranoid Park svensk premiär i dag. Se den.
Hade tänkt skriva nåt om den, och kanske gör jag dety också. Men det som låg närmast i skallen var ungefär det jag till vissa delar skulle ha snott från mannen som skrev det här om Paranoid Park.
Tills vidare nöjer jag mig med att säga att den är så vacker, så vacker. Och sorglig. Det där går ju hand i hand.