Poesi i Götgatsbacken

Det är ju attans att man är så nyfiken. Tog en lång promenad på väg till jobbet och fann mig plötsligt utanför Söderbokhandeln på Götgatan. Hade ju inte tänkt att köpa nåt men så hade de en trave av Jag är en grön bänk i Paris på ett bord på trottoaren. Och Kerstin Thorvall vill jag läsa mer av. Och ska jag läsa poesi ska det vara i den form Thorvall bjuder på. Och vem är väl jag att trotsa gudarnas uppenbara signaler?

Märker att jag är lite lite sen till jobbet, men det finns verkligen inte många saker som slår att gå omkring i en mysig boklåda, så inte kunde jag motstå frestelsen. Och snart fick Kerstin Thorvall sällskap av Ninni Holmqvist och Enhet. Var på väg att köpa den redan för några veckor sedan, men då blev det Silverfisken i stället. Det var ett köp jag inte har ångrat men allteftersom Lisa har tjatat om Enhet har jag blivit mer och mer nyfiken.
Av rena farten blev två tre när en etymologisk ordbok slank med också.

När jag kom ut var jag ovanligt lugn i själen och med rocken på men inte knäppt, halsduken slappt fladdrande och böckerna i en påse under armen på ett sätt doktoranderna alltid hade på Allhelgonabacken kände jag mig extremt kulturell när jag släntrade nerför Götgatsbacken. Det var bara några Gauloises och baskern som fattades.
Blev knappt 20 minuter sen till jobbet och skuldkänslorna över att J skulle få ta över lite av mitt jobb försökte jag muta bort med att bjuda på en finkaffe från caféet i gatuplanet. Den planen lyckades den med, hon blev glad.