Tisdag

Tunnelbanan igen.
Tittar ut genom fönstret och känner igen ett prassel på sätet bredvid.

Samma prassel som i går. Samma prassel som jag själv har utsatt mänskligheten för hundratals gånger.

Plasten som åker av den nyinköpta cd-skivan.

Tänk att få höra det nästintill utrotningshotade ljudet två dagar i rad. En kort lycka en grå vecka i februari.

Men när var det jag gjorde så senast? Alltså köpte en skiva och i ren lycka sprättade upp den på tunnelbanan hem?