Mannen på balkongen

Efter två hela dagar på balkongen är jag inte bara röd i nyllet.
För att fördriva tiden har Reglerna påbörjats och avslutats i en enda sittning, det var i går det. Och i dag har Våldtäkt & romantik lästs. Inte hela tyvärr, för i dag fick tidningen lite mer tid och jag var lite mer okoncentrerad. Det var radion och fotboll och en far som hade svårt med tekniska apparater och allt vad det var.

Om Reglerna vet jag inte vad jag ska säga. Den var onekligen fascinerande och höll mig i sitt grepp. Men jag vet inte om jag älskade eller hatade den. Kanske både och. Det var något som gjorde att jag inte fick tag i berättelsen, den gick inte in i hjärtat. Kanske för att jag kände igen en del av mig själv? Kanske för att den var mer intellektuell än känslosam? Kanske för att det jag gillade mest påminde om Magnus Florin och att han i så fall är bättre?
Kanske kanske kanske. Det är väl därför jag inte är litteraturkritiker.
Men läs Reglerna, gör det. Ge dig själv chansen att gå in i Sara Mannheimers universum. Trivs du inte tar det – om man vill – bara en dag att gå igenom det.

Våldtäkt & romantik är lättare att tycka om. Är ju inte klar än, men kan konstatera att det är en bok många många många borde läsa. Det är många självklarheter som kommer på pränt i boken. Men tyvärr är självklarheterna inte så självklara överallt. Det är det sorgligaste av allt.