Friidrotts-VM i Paris 2003. Kim Collins vinner 100 metersloppet före Trinidad och Tobagos Darrel Brown. Det kommer ni nog inte ihåg, jag gjorde det definitivt inte.
Jag undrar vad Darrel Brown tänkte då, när han klockan 22.10 den 25 augusti 2003 nådde sitt idrottslivs kulmen.
Men vad han än såg i sin egen framtid så var det nog inte Karlstad i juli 2009. Ett regnigt Karlstad och motståndare som hette Libor Zilka och Oskar Åberg.
Vad gjorde Darrel Brown på Götagala? Eller, vad har Darrel Brown gjort för ont för att tvingas befinna sig i Värmland? Har han anlitat Daniel Wessfeldt som manager och inte tittat på det finstilta?
Ibland är idrottsvärlden besynnerlig, mycket besynnerlig.
Å andra sidan. Friidrotts-VM i Paris 2003. Sverige blev sexa i medaljligan. Det var verkligen länge sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar