Tidigare i veckan kom det nya numret av Offside, årets EM-nummer.
Och i dag damp nya Filter ner på hallgolvet.
Ka-boff. 374 sidor tidskrifter på en gång.
Filter har tagit sig. Färre korrfel, snyggare texter (alltså, snyggare redigerade och bildsatta, i synnerhet Hultsfredsartikeln), och i mitt tyckte intressantare artiklar. Bara rymdgrejen faller något utanför mina intressesfärer (blir dock oroad när redaktionen på insändarsidan konstaterar att "i det här numret är det kanske lite väl mycket kultur." Kan det bli för mycket kultur i en sån här tidning?)
I alla fall. Redan första dan har jag läst två av de fem huvudartiklarna, om Marina Schiptjenko och Hultsfredsfestivalen, samt en massa mindre artiklar om allt från Rob Halford till animerade filmer. Och svenska (?) jordgubbar.
Enda minuset är att man inte riktigt kom in på livet på Schiptjenko, där hade det behövts en bättre journalist.
Trots en del frestande texter får Offsides EM-nummer vänta lite, tills EM-febern åtminstone når 36 grader. Men jag kunde inte låta bli att läsa Jesper Högströms text om EM 1992, utdraget ur Blågult. Den boken skyndade jag mig att beställa, passar finfint tillsammans med Högströms underhållande VM-bok. (Romanen Den andra stranden finns på annan plats i bokhyllan, rekommenderas dem som är extra intresserade av Stig Dagerman, men stilistiskt är den lite svag. Men läs fotbollsböckerna!)
Visar inlägg med etikett offside. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett offside. Visa alla inlägg
torsdag 22 maj 2008
fredag 14 mars 2008
Filter
För tio minuter sedan, om ens det, landade den nya magasinet Filter på hallgolvet. Springer dit, river upp plasten, skummar Mattias Göranssons välkomstbrev och ger mig hän. Folkskygg som jag är var jag ju inte på releasepartyt i går.
Det är självklart alldeles för tidigt att recensera Filter, men någrar observationer kan man ju komma med, en del av dem får säkert revideras inom några timmar eller dagar.
Omslaget: Den är snygg, jag gillar den gula badankan som kommer att dra blickarna till sig, om än kanske inte sälja så många tusen exemplar i handlarna. Däremot gillar jag inte att den största texten ovanför loggan är "Jag såg ut som Thorsten Flinck". Är det någon jag inte vill läsa om är det TK, eller folk som refererar till honom.
Börjar snabbläddra och det tar i alla fall fem sekunder innan hjärnan inser att det inte finns några fotbollsreportage här. Filter ser nämligen väldigt mycket ut som sin systertidning Offside. Typografiskt skiljer det sig, men upplägget är snarlikt, med ensidesintervjuer i början, längre reportage med snyga bilder sen, för att såklart avsluta med recensionerna. Men i stället för van Basten är det Guide Michelin, Kerstin Ekman, plast och – tyvärr – Henrik Schffert, ännu en person jag inte är helt säker på att den tilltänkta läsekretsen vill läsa mer om.
Nu är det ju så mycket enklare att såga (en artikel om att svenska indiestjärnor hörs i The O.C.? I april 2008?) än att hylla (Wasamiljonären! Miniintervjun med motdemonstranten från Båstadskravallerna 1968!), och tyvärr är det det negativa som hittar fram först. Som att redaktörerna inte vågar lita på sin sin produkt och gå hela vägen utan måste ha med Schyffert och Flinck (som bara nämns i ett citat dock).
För grejen är ju att de borde lita på sin produkt, och på den kanske lilla men ändå trogna läsekrets de kan nå. Jag känner när jag bläddrar igenom tidningen att det här vill jag läsa, och det! Och det, och det, och det... Det är snyggt och ser spännande ut.
Enda risken är väl att Filter lämnar samma känsla av "Borde läsa, vill läsa men hinner inte" som Offside gör. Hoppas det.
Nu ska jag läsa om Wasamiljonären. Ni kan läsa Vassa Eggens intervju med Mattias Göransson här.
Det är självklart alldeles för tidigt att recensera Filter, men någrar observationer kan man ju komma med, en del av dem får säkert revideras inom några timmar eller dagar.
Omslaget: Den är snygg, jag gillar den gula badankan som kommer att dra blickarna till sig, om än kanske inte sälja så många tusen exemplar i handlarna. Däremot gillar jag inte att den största texten ovanför loggan är "Jag såg ut som Thorsten Flinck". Är det någon jag inte vill läsa om är det TK, eller folk som refererar till honom.
Börjar snabbläddra och det tar i alla fall fem sekunder innan hjärnan inser att det inte finns några fotbollsreportage här. Filter ser nämligen väldigt mycket ut som sin systertidning Offside. Typografiskt skiljer det sig, men upplägget är snarlikt, med ensidesintervjuer i början, längre reportage med snyga bilder sen, för att såklart avsluta med recensionerna. Men i stället för van Basten är det Guide Michelin, Kerstin Ekman, plast och – tyvärr – Henrik Schffert, ännu en person jag inte är helt säker på att den tilltänkta läsekretsen vill läsa mer om.
Nu är det ju så mycket enklare att såga (en artikel om att svenska indiestjärnor hörs i The O.C.? I april 2008?) än att hylla (Wasamiljonären! Miniintervjun med motdemonstranten från Båstadskravallerna 1968!), och tyvärr är det det negativa som hittar fram först. Som att redaktörerna inte vågar lita på sin sin produkt och gå hela vägen utan måste ha med Schyffert och Flinck (som bara nämns i ett citat dock).
För grejen är ju att de borde lita på sin produkt, och på den kanske lilla men ändå trogna läsekrets de kan nå. Jag känner när jag bläddrar igenom tidningen att det här vill jag läsa, och det! Och det, och det, och det... Det är snyggt och ser spännande ut.
Enda risken är väl att Filter lämnar samma känsla av "Borde läsa, vill läsa men hinner inte" som Offside gör. Hoppas det.
Nu ska jag läsa om Wasamiljonären. Ni kan läsa Vassa Eggens intervju med Mattias Göransson här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
