Visst är ni trötta på alla sammanställningar över det senaste året?
Bara därför serverar jag en liten en till, en meningslös sak eftersom – och det här trodde jag verkligen inte att jag skulle skriva – Aftonbladets Markus Larsson sammanfattde året bra för några veckor sen (hittar det inte på .se).
Men:
1. The Brief wondrous Life of Oscar Wao av Junot Diaz. Årets läsning, följd av Cormac McCarthys The Road. Kanske älskar jag den för mycket, men den sitter där i skallen, på första parkett och påminner nästan varje dag om sin existens. Är rädd för den svenska översättningen bara.
Av dem jag inte har läst än är jag mest klåfingrigt nyfiken på Carl Johan De Geers Jakten mot nollpunkten och Per Olov Enquists Ett annat liv.
2. Mad Men. Årets bästa tv-serie. Har legat efter lite men två avsnitt på ett par dar har bara gjort mig mer salig. Säsong 2:s avsnitt 9, A night to remember, är årets bästa 47 minuter tv. Vill man ha Mad Men-onani rekommenderas Kristin Lundells bloggande på svd.se.
Mad men döljer The Wire, vars sista säsong var en liten besvikelse. Men den där totalboxen vill jag ha!
3. Paranoid Park. Tror faktiskt att Gus van Sants film som kom redan ijanuari 2008 var årets bästa. Hypnotiserande. Finns i en videobutik nära dig, med risk för att tv-bilden tar bort en del av magin.
Resten:
There will be Blood
Wall-E
The Dark Knight
The Assassination of Jesse James by the coward Robert Ford
Vicky Cristina Barcelona
Trouble the Water
Visar inlägg med etikett 2008. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2008. Visa alla inlägg
fredag 2 januari 2009
torsdag 18 december 2008
Rundgång
För två veckor sedan trillade senaste Sight & Sound ner i brevinastet. Hemma hos mig liksom hos de flesta stora svenska mediehus nöjesredaktioner.
Som många andra läsare av tidningen blev jag förvånad över förstasidans stora rubrik "The best of 2008". Det var ju inte Empire jag läste.
Nu råkar jag ju gilla listor, så jag skrämdes inte bort (och skrämdes man lugnades man av redaktör Nick James text), utan började kolla vad de 50 olika kritikerna (ingen svensk) tyckte. Och upptäckte förstås direkt att Låt den rätte komma in placerade sig delad nia på listan. Av årets alla sedda filmer alltså.
Starkt jobbat, tänkte jag, men struntade i att leka journalist och skriva om det. Jag kunde ju inte ana vilket scoop jag satt på, jag vet ju att tidningen finns hos DN, Svenskan, TT...
Men inte förrän Nicholas Wennö skrev om artikeln, som publicerades först i dag onsdag 17 december, började svenska medier skriva om "nyheten". Aftonbladet, TV4, ja till och med Östran skrev. För att inte tala om bloggosfären, ni vet den som ska ligga i framkanten och driva medierna mot snabbare nyheter och inte bara skicka runt gamla nyheter i ett evigt kretslopp.
Söker man på "Sight & sound" och "låt den rätte komma in" får man en hel bunt träffar. Det intressanta är att de svenska bloggträffarna är från 17 december, medan de internationella börjar redan 1 december, när man kunde börja läsa tidningen.
Lite extra roligt är det att läsa hur olika versioner träder fram. I Aftonbladet är omröstningen till exempel "traditionsenlig". Martin Söderström har nog inte gått till källorna och läst Sight & Sound ordentligt.
Själv har jag lärt mig läxan att börja rapportera in dessa scoop, man ska aldrig ta för givet att redaktionerna gör det själva.
Och just det, topp-10-listan ser ut så här:
1. Hunger
2. There will be Blood
3. Wall-E
4. Gomorrah
5. En julberättelse
5. Mellan väggarna
7. Of Time and the City
8. Happy-go-lucky
9. La Mujer sin cabeza (The headless woman)
9. Låt den rätte komma in
Det mest roliga är att hela sju av dem har gått, går eller kommer snart på svenska biografer. Vi får hoppas att Hunger, argentinska thrillern La Mujer sin cabeza och Terence Davies dokumentär Of Time and the City kommer hit också.
Som många andra läsare av tidningen blev jag förvånad över förstasidans stora rubrik "The best of 2008". Det var ju inte Empire jag läste.
Nu råkar jag ju gilla listor, så jag skrämdes inte bort (och skrämdes man lugnades man av redaktör Nick James text), utan började kolla vad de 50 olika kritikerna (ingen svensk) tyckte. Och upptäckte förstås direkt att Låt den rätte komma in placerade sig delad nia på listan. Av årets alla sedda filmer alltså.
Starkt jobbat, tänkte jag, men struntade i att leka journalist och skriva om det. Jag kunde ju inte ana vilket scoop jag satt på, jag vet ju att tidningen finns hos DN, Svenskan, TT...
Men inte förrän Nicholas Wennö skrev om artikeln, som publicerades först i dag onsdag 17 december, började svenska medier skriva om "nyheten". Aftonbladet, TV4, ja till och med Östran skrev. För att inte tala om bloggosfären, ni vet den som ska ligga i framkanten och driva medierna mot snabbare nyheter och inte bara skicka runt gamla nyheter i ett evigt kretslopp.
Söker man på "Sight & sound" och "låt den rätte komma in" får man en hel bunt träffar. Det intressanta är att de svenska bloggträffarna är från 17 december, medan de internationella börjar redan 1 december, när man kunde börja läsa tidningen.
Lite extra roligt är det att läsa hur olika versioner träder fram. I Aftonbladet är omröstningen till exempel "traditionsenlig". Martin Söderström har nog inte gått till källorna och läst Sight & Sound ordentligt.
Själv har jag lärt mig läxan att börja rapportera in dessa scoop, man ska aldrig ta för givet att redaktionerna gör det själva.
Och just det, topp-10-listan ser ut så här:
1. Hunger
2. There will be Blood
3. Wall-E
4. Gomorrah
5. En julberättelse
5. Mellan väggarna
7. Of Time and the City
8. Happy-go-lucky
9. La Mujer sin cabeza (The headless woman)
9. Låt den rätte komma in
Det mest roliga är att hela sju av dem har gått, går eller kommer snart på svenska biografer. Vi får hoppas att Hunger, argentinska thrillern La Mujer sin cabeza och Terence Davies dokumentär Of Time and the City kommer hit också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
